Trots bloggtorka så händer det mycket!

Hej alla. Om ungefär 24 timmar är det dags igen – inspelning! Vi ska ta några scener som vi behöver komplettera från i somras, och denna gång är vi så många som fyra personer i teamet – vi kommer känna oss bortskämda av hur många hjälpande händer som plötsligt finns till hands.
 
Mycket ska hinnas med i helgen, och många utmaningar ska tacklas. Men det kommer gå bra, eftersom vi arbetar med så duktiga människor. Jag är nervös och stressad, men otroligt peppad. Kan knappt vänta tills klockan blir fem och vi får börja rigga på set.

All kärlek!
/Louise

Frames

 

Mid Nordic Film Prize: Del ett

Hej alla glada! Vi är också glada! Varför då undrar ni? Jo, svarar vi, såhär är det;
I veckan var Fantasi med i Mid Nordic Film's pitchtävling (läs mer om den här.) och pitchade projektet för Scenkonstbolaget Film i Sundsvall, och idag fick vi veta att vi är ett av tre projekt som har gått vidare till att få pitcha mot elva andra projekt i Trondheim i Mars! Vi är hur stolta som helst och high five:ar som galningar.
 
 
Nu ska vi sätta oss ner och översätta lite grejer, då pitchen skall hållas på engelska (Åh vad vi känner oss internationella!), samt putsa lite på självförtroendet och våran vision. Sen ses vi i Norge!
 

Nostalgi: Lite bilder från testinspelningen

 
 
 
Hej folket! Vi sitter och klipper igen, och dessutom hittar vi igen gamla bilder från i somras när vi hade våran väldigt intensiva testinspelning. Det måste vi ju dela med oss av!

Konceptbilder från Testinspelningen

 
 
 
Vi ses när vi ses!
/"Klipp-dassen"

Det börjar dra ihop sig.

Denna vecka har varit så intensiv. Vi har jobbat 09-01 i princip varje dag. Vi var åkt fram och tillbaka, skrivit och ritat på manuset, malt färgpulver tills fingrarna blödde, burit saker i regnet, och haft X antal paniksammanbrott. 
Men vi har haft väldigt roligt. Nu har vi tagit halv-helg, med bara ett par saker kvar att ordna, och efter Söndag så är det på't igen – med inspelning. Nu taggar vi till!
 
Inte vår bild. Hittad på weheartit. 

Snabb bild från testinspelningen

I morse spelade vi in en testvariant av en av de viktigaste scenerna. Kl 09:00 for vi mot Sidsjön, i regnet, och bar ut prylar till en strandkant. Sen gick Louise ner i vattnet, vi började spela in, och cirka 2 timmar senare fick hon komma upp på torra land och hoppa i varma kläder. 
 

Manus Manus Manus!

Hej där i sommarvärmen!
Jag och Sara sitter och jobbar för fullt med slutslipningen på manuset. Vi har skickat iväg det till ett par snälla människor för lite konstruktiv kritik, tips, och råd. Vi börjar komma närmare och närmare inspelningen av det hela, och en känsla av "på riktigt" börjar infinna sig. Vi pillar också lite på våran budget, och inköpslista för rekvisita. 
 
 
Tills vidare kan ni hålla till godo med detta moodboard; några bilder som inspirerar vårat bildspråk och känslan i filmen. Som ni kan se så spelar vattnet en stor roll...
 
Over and out!
/Louise

Jobb jobb jobb!

 
Hejsan! Här sitter vi på golvet och skriver för fulla muggar; På manuset, på planeringen, på listan över rekvisitan, och så skissar vi även lite på bildmanuset. Som bakgrundsljud har vi (förutom någon sorts afrikansk dansgrupp som håller på att öva i närheten) väldigt fin musik skapad av personer som vi hoppas att vi kan få inleda ett samarbete med. Kontakter, kontakter...
 
Over and out!
/Louise 

Post-produktiv stress

 
Just nu sitter jag och Sara och lider av lite post-produktiv stress (ett ord som vi uppfunnit just för detta tillstånd: när man har fått så pass mycket gjort att man blir aldeles konstig när man slutar). Idag har vi suttit på Barista här i Sundsvall, och grundligt gått igenom självaste benmärgen till filmens manus. Nu känns saker och ting inte lika luddigt längre, och vi har uppnått en underbar nivå av klarhet. Att skriva manus är inte en lätt sak, ska jag säga dig. Tur då att min kompanjon studerar just manus på universitetet, lite otur bara att vi inte pluggar i samma stad. Om två veckor byter vi roller, och då åker jag och hälsar på henne i Falun för lite mer förarbete.
 
Over and out!
/Louise

VI VANN VI VANN VI VANN

 
Här är vi! Stolta med diplom - dock bara Lollos diplom. Mitt var för trasigt för att få vara med.
 
Du kommer säkert ihåg tävlingen som vi var med i för att vinna 15.000 kronor till filmen (om inte kan du bara scrolla ner en bit så kommer du till det inlägget - hur fiffigt som helst!) Tävlingen avgjordes natten mellan tionde och elfte september. Den elfte hade vi blivit bjudna på Eldsjälsträff tillsammans med en massa andra människor som också hade projekt stöttade av Skandias Idéer för Livet. Vi kom dit cirka 15.10 på onsdagen. Sena så klart. Alla andra var där 15.00. Det gäller att börja starkt!
Sedan var det fullspäckat schema fram till 23.00! Vi hade workshops och fick "medieträning" (ska vi kalla det så?) där vi fick lite bra saker att tänka på när man ska berätta om sitt projekt för till exempel journalister. Vi fick lyssna på Stigge också som på riktigt var hur jefla rolig som helst. 
Vi fick höra alla andra personer berätta om sina projekt och vad de sysslade med. Det var nästan bäst av allt, fyfan vad fina människor det finns! Finns det något bättre än att få lyssna på engagerade människor prata om något som de verkligen brinner för? (OBS! Retorisk fråga)
När vi worshoppat klart för dagen bjöd Skandia på middag i Galaxen på Södra Berget - Tillsammans med alla som faktiskt jobbade på Skandia. Vi eldsjälar hade egna bord, lite kändes det dock som att vi crashade deras personalfest. Maten hade Leif Mannerström lagat, och han presenterade själv alla maträtter i videoform vilket var väldigt sött.
 
Här är en fruktansvärd mobilbild som inte alls gör den goda maten rättvisa.
 
När vi blev frågade om vi ville ha vitt vin till förrätten svarade Lollo det gulligaste man möjligen kan svara på den frågan "Får man tacka nej?" Det fick man. Så vi tackade nej. Kort därefter blev det känt att det var kockens egen vinserie som han officiellt hade premiär för under middagen. Då ångrade vi oss lite. Nog för att vin är skitäckligt, men en världspremiär är ju en världspremiär!
 
Vi drack Fanta istället. 'Cause we're grown ups like that!
 
Mellan rätterna var en trevlig komiker från Skåne på scenen, och ett par trollkarlar (är det den korrekta benämningen? Magiker? Illusionister? Det känns som att jag kommer längre och längre ifrån det rätta alternativet) gick omkring bland borden och illusionerade för alla. 
Mot slutet klev chefen för Idéer för Livet (om jag inte är helt ute och cyklar) upp på scenen och sa i mikrofonen "Vi har en tävling som heter Stötta en Idé och den avgjordes inatt. Och det råkar vara så att vi har vinnarna av den tävlingen här ikväll - Så jag tänkte inte prata mer, utan låta dem presentera sig själva!" Detta säg följdes på en gång av skräckslagna blickar mellan oss "What?! Vad ska vi säga?!" Sedan efter ett par millisekunder gick vårt tävlingsbidrag igång på storbildsskärmarna - Alltså filmen på en minut där vi (eller ja, Lollo) berättar om projektet. Då andades vi ut igen.
 
 
Sedan fick vi komma upp på scenen och ta emot diplom - OCH stående ovationer från hela Skandia! (Ja, alltså alla som var där just då) Ännu en gång i chocktillstånd visste vi inte vad vi skulle göra. Vi bara tittade på varandra med blickar som sa "Vad är det som händer? Alla står upp!" Det var en så konstig känsla. Som tur var blev vi räddade av en annan som arbetar på Idéer för livet, som sprang omkring med kameran nedanför scenen, oss genom att visk-skrika "Buga! Buga!" Så vi bugade. 
 
Skandia står upp!
 
 

Och vi bugade!
 
Vi fick varsin kram av VD:n och sedan gick vi och satte oss vid vårt bord igen. Resten av kvällen bestod av välkända, okända och sisådär-kända människor som grattade oss, talade om för oss hur viktigt det vi gör är, och framförallt sa de en massa fina saker till Lollo. Sedan finns ju den där detaljen om att fröken klantarsel (also known as Sara Wikström) gjorde sönder sitt diplom ganska på en gång vi klev av scenen. Sällde en stol på det, och satte mig på stolen. Glaskross överallt, vilket väckte en fråga - Innebär det otur att krossa glas på det sättet? För om det gör det så bådar det ju mindre gott för framtiden.
 
 
Over and out!
/Sara
 

RSS 2.0